. . .

Är det idag mitt nya liv börjar? Känner mig depp. Usch. Fy. Blä. Äcklig.

Kan inte allt bara stanna upp när det är som bäst? När allting är på topp liksom.. Som nu i helgen när tjejerna var här, kan det inte vara så föralltid? Världen får gärna sluta fungera någon dag när jag är glad och lycklig. Ibland önskar jag att jag kunde, kunde le på utsidan även när det gör ont på insidan. Men jag kan inte. Shit. Jag tror jag behöver dig. Vet inte säkert. Men tror. Det är luddigt. Jag blir disträ. Lätt irriterad. Allmänt trölig, som värmlänningen säger. Vill prata, vill dela, vill berätta men kan inte. Kan de inte bara försvinna av sig självt?


Tror. Önskar. Hoppas. Vill.



Natti




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0