Förstår inte!

Hur kan det komma sig att även fast jag får som jag vill så blir det inte som jag tänkt.. Vaaaarför kan det aldrig bara vara enkelt, som när man va liten. Då hade man inga hämningar, var inte rädd för något. Nu tar det emot och man, iaf jag, låter bli så fort det är något som blir jobbigt. Då låter jag det hellre va och går och grubblar, funderar och blir knäpp på mig själv istället.


Ledsen för att jag inte sa något men vet inte vad jag ska säga eller jo, men vet inte hur jag ska börja.. Borde kanske bara tagit mod till mig och fått det ur systemet, kanske hade varit bättre då. Men är rädd för att se din reaktion när jag säger det, när jag bryter ihop, när jag är liten och svag och bara vill bli kramad. 


Idag har jag fått reda på min andra tenta.. 2p ifrån att få en 4a.. SUUUUG. Ska kolla om jag kan klaga till mig 2p, vore underbart! Även om jag är nöjd med en 3a så är ju en 4a bättre!

Nu ska jag ta på lite skön musik och sätta mig och skriva rent inlämningsuppgiften som ska in imorgon sen blir det natten :)

Natti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0